Herregud! Det har gått i ett typ och mitt huvud känns som en seg massa. För det första så var det ju dags att vakna klockan 5 imorse. Fick visserligen en bra natts sömn men jag blir alltid trött av att gå upp så tidigt på morgonen och det är riktigt segt när klockan ringer och just idag kändes det extra segt och svårt att vakna och stiga upp. Av att det dessutom är mörkt när man kliver upp gör ju inte att man blir mindre deprimerad liksom. men allt ont för nåt gått med sig och det är ju att jag får vila på jobbet och sluta tidigt en dag som denna. Men inte denna dag! Våra nya små ettåringar skriker om varandra hela dagarna, det är så frustreande och man blir helt sjukt trött i öronen. När det blev dags för vilan som brukar vara så skön och avkopplande som gör att man kan ta igen lite av att man varit uppe så tidigt på morgonen var inte alls så avkopplande idag. Då 2 av ettåringarna somnat mitt i maten när den tredje väl ska sova skrikeroch gråter den vilket betyder att man inte kan gå in med den på vilan för då vaknar de andra. Så hon var tvungen till att vaggas i en vagn tills hon lugnat sig. Onödigt att slita upp henne igen så in med vagnen på vilan och stå och dra den fram och tillbaka tills hon somnar medan våra gamla lite större barn lägger sig till rätta. Ligger på madrassen i knappt tio minuter då en av de första vaknar och det är den som skriker mest man han hade inte sovit färdigt. Ut med honom från vilan. Vagga och snurra honom i vår lilla "bubbla" som han får ligga i. Somnar efter en kvart med gnäll och grått om vartannat. Han somnar in till madrassen igen för att få andra och somna, efter tio minuter vaknar han igen så upp och ut till honom och vagga honom typ aslänge tills han somnar den var det dags att börja väcka och ta upp dem som sovit klart och...... bla bla bla. Inte blev den någon ro för mig. Men jag fick ju iaf gå hem tidigt.
Hemma väntade disk. Ett berg av disk som vanligt. Fixade med det, underlättar som fan när jag ar en ljudbok i öronen. Fixa käk och kasta i mig maten, rasta hunden för att sedan vara tillbaka på jobbet för APT. Där man matas och matas och mats med information, diskussioner och info.
Men nu är jag hemma och faktiskt kan ta det lugnt. Nog för att de 4 minsta kidsen har gråtit och skrikit om varandra i sträck hela dagen så att man känner sig helt svullen i huvudet så känns det ändå bra. Jag är glad och nöjd och jag vet att dem är 4 små charmtroll. De blir oxå trygga snart. Bara att se till att vara en god förebild som håller humöret och tålamodet uppe så blir allt bra snart. Dem är faktiskt störtsköna när de har sina tysta små stunder och är glada.
Orkar inte göra många mer knop nu. Har tränat lite med Alva när jag kom hem faktiskt och hon var verkligen på hugget. Kanske ska träna lite mer ikväll. Men nu ska jag först och främst duscha iaf.
Tjingeling
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar